Skogsträdgårdar är odlingssystem som efterliknar strukturen och designen av ett skogsekosystem. Precis som skogar består skogsträdgårdar av flera vegetationsskikt med träd, buskar, örter och klätterväxter som växer på samma plats. Skillnaden mellan naturliga skogar och skogsträdgårdar är att de senare är särskilt utformade för att producera mat, mediciner, trä eller andra produkter för mänsklig konsumtion.
I det här inlägget beskriver jag de viktigaste principerna för skogsträdgårdar och diskuterar om skogsträdgårdar är en relevant odlingsmetod för lantbrukarna i ett tempererat eller nordiskt klimat. Jag har delat upp blogginlägget i 4 fyra kategorier:
De viktigaste principerna i skogsträdgårdsodling
Fördelarna och nackdelarna med skogsträdgårdar
Är skogsträdgårdar en relevant odlingsmetod för lantbrukarna i ett nordiskt och tempererat klimat?
Slutsats
De viktigaste principerna i skogsträdgårdsodling
7 vegetationsskikten
Skogsträdgårdar strävar efter att öka resiliensen och produktiviteten genom att ha en stor biologisk mångfald och en tät vegetation. I teorin bör skogsträdgårdar ha 7 olika vegetationsskikt, som ett skogsekosystem. Varje vegetationsskikt uppfyller en unik ekologisk funktion och de ökar bladytan för maximal solljusabsorption, vilket ökar den totala produktiviteten. De 7 vegetationsskikten är följande:
Höga träd
Låga träd
Busk skikt
Örtskikt
Marktäckande växter
Klätterväxter
Rot skikt (rotfrukter)
Olika vegetationsskikten i en skogsträdgård
Källa: Ritning från Daniel Larsson
I praktiken behöver du inte etablera alla sju vegetationsskikten för att ha ett välmående system. Det viktigaste är att du har en stor mångfald för att öka resiliensen och en tät vegetation för att öka produktiviteten.
Använda växtarter som är bäst anpassade till de olika delarna av marken
Skogsträdgårdar är ett agroforestry system som karaktäriseras av strukturella variationer, stor mångfald av växter, och varierande nivåer av skugga. Dessa faktorer skapar olika mikroklimat som förändras över tid. ”Skogsträdgårdsodlare” måste därför vara noggrant när de överväger vart de placerar varje växt. Att placera rätt växt på rätt plats leder till en effektivare användning av de naturliga resurserna.
Fokus på fleråriga grödor
”Skogsträdgårdsodlare” använder fler fleråriga grödor (t.ex. frukt- och nötträd, bärbuskar och fleråriga grönsaker) än ettåriga grödor. Till skillnad från ettåriga grödor, som måste planteras varje år, producerar fleråriga grödor pålitlig mat varje år med minimala insatser. Deras djupare rotsystem kan få tillgång till näringsämnen och vatten från djupare jordlager, vilket minskar behovet av bevattning och gödningsmedel.
Förbättra markens bördighet genom att tillföra mycket organiskt material
“Skogsträdgårdsodlare” skapar en tät vegetation och tillför dess organiska material till jorden för att förbättra jordens bördighet. De använder växter som producerar mycket biomassa och växter som kan ta upp näringsämnen från djupare jordlager. Dessutom använder de en teknik som kallas för ”chop and drop”, där blad och grenar klipps av och sprids i hela odlingen för att berika jorden med organiskt material. Denna teknik, tillsammans med en tät vegetation och en stor mångfald av växter, förbättrar markens bördighet över tid.
Växtmångfald och strukturell variation i en skogsträdgård
Källa: Skogsträdgård i Naturbruksskolan Angereds gård i Göteborg, Sverige. Bilden tagen av Mauricio Sagastuy
Efterlikna den naturliga successionen i ett skogsekosystem
”Skogsträdgårdsodlare” minskar sin arbetsbörda över tid genom att efterlikna den naturliga successionen i ett skogsekosystem. Skogsträdgården går gradvis från en tidig nivå av naturlig succession till en senare nivå av succession tills den når ett stadium där lite skötseln behövs. Vid denna punkt, när skogsträdgården har mognat, kommer den att producera sin egen bördighet genom att återanvända näringsämnena i systemet.
2. Fördelarna och nackdelarna med skogsträdgårdar
Fördelarna:
Sluten näringscykel: Träden och buskarna ”pumpar” upp näringsämnen från djupare jordlager till markytan via sina blad. Samtidigt tillför en tät vegetation mer organiskt material till jorden. En ostörd jord och en stor mångfald av växter främjar mikroorganismerna i jorden, som mykorrhizasvampar. Dessa organismer gör näringsämnena mer tillgängliga för växterna och påskyndar på så sätt näringens kretslopp.
Hög biologisk mångfald: Skogsträdgårdar brukar ha en stor mångfald av växtarter, allt från träd till buskar och ett örtskikt. Denna mångfald av växter attraherar flera olika insekter och andra djurarter.
Produkt diversitet: Skogsträdgårdar kan producera en mängd olika produkter tack vare sin stora mångfald av växter. De vanligaste produkterna som kommer från skogsträdgårdar är mat, medicin och trä. Denna mångfald gör dem mindre sårbara för förändringar på marknaden.
Mindre skötsel över tid: Skogsträdgårdar kräver mindre skötsel över tid. Detta uppnås genom att plantera fleråriga grödor, välja rätt växtarter för rätt plats, och genom att efterlikna strukturen i ett skogsekosystem.
Nackdelarna:
Mindre effektivitet: Den höga komplexiteten och stor mångfald i skogsträdgårdar kan göra skötseln mindre effektiv.
Svårt att mekanisera: Det är svårt att mekanisera ett system som har flera växtarter och flera vegetationsskikt.
Kunskapsintensivt system: Att kunna odla olika växtarter i kombination med varandra kräver specialiserad kunskap och expertis.
3) Är skogsträdgårdar en relevant odlingsmetod för lantbrukarna i ett nordiskt och tempererat klimat?
Skogsträdgårdar är baserat på värdefulla koncepter och idéer, som slutna näringskretslopp, självreglerande system, stor biologisk mångfald och ökad produktivitet via en tät vegetation. Jag har besökt en del äldre skogsträdgårdar i Europa och i dem har jag sett att dessa idéer inte bara är teoretiska koncept, utan att de fungerar i praktiken. De flesta äldre skogsträdgårdar som jag har besökt har slutna näringskretslopp, få skadedjur och sjukdomar, och de kräver lite skötsel när de är väl etablerade.
Skogsträdgård med bananer i Spanien
Källa: Juan Anton´s skogsträdgård nära Valencia, Spanien. Bild tagen av Mauricio Sagastuy
Jag tycker att nackdelen med de flesta skogsträdgårdar är att de är för komplexa och att de flesta ägare inte är intresserade av att producera mat på ett effektivt sätt. De flesta skogsträdgårdar används vanligtvis som en hobby eller som en källa till matproduktion för självförsörjning. Det är i sig inget fel med detta, båda syftena är värdefulla att sträva efter. Det är dock lite synd att dessa underbara system inte uppnår ett av huvudsyftena med agroforestry, vilket är att producera mat effektivt för andra människor också. Därför tror jag att jordbrukare inte är så intresserad av detta koncept, eftersom deras arbete är att producera mat effektivt för miljontals människor. Jordbrukare arbetar hellre med andra typer av agroforestry-system som är mindre komplexa, som lähäckar eller betesskogsbruk, eftersom dessa system passar bättre i deras verksamhet.
Det betyder inte att skogsträdgårdar inte är ett relevant system för livsmedelsproduktion. Skogsträdgårdar kan vara ett utmärkt sätt att producera mat i liten skala i tropiska länder eller för självförsörjning i tempererade länder.
Skogsträdgårdar kan också vara lönsamma i nordiska eller tempererade klimat. Vissa skogsträdgårdar som jag har besökt i Europa genererar tillräckligt med inkomster för att deras ägare ska kunna leva på det. Dessa skogsträdgårdar tenderar att ha mer struktur och vara mindre komplexa än de som endast är avsedda som en hobby eller för självförsörjning. De flesta ägare av skogsträdgårdar förlitar sig dock på ytterligare inkomstkällor utöver livsmedelsproduktionen. Många kompletterar sin inkomst genom att skapa plantskolor, ge föreläsningar, och hålla workshops om skogsträdgårdar.
Jag på Angereds gård skogsträdgård, där jag jobbar som agroforestry lärare
Källa: Skogsträdgård i Naturbruksskolan Angereds gård i Göteborg, Sverige. Bilden tagen av Mauricio Sagastuy
En intressant aspekt om skogsträdgårdsodling är dess potential för att agera som försöksfält för agroforestry och samla in värdefull information för lantbrukarna. "Skogsträdgårsodlare" brukar experimentera med olika arter, sorter och tekniker. Detta öppnar upp för nya affärsmöjligheter och fungerar som en värdefull kunskapskälla för andra typer av agroforestry system. ”Skogsträdgårdsodlare” testar vad som fungerar och vad som inte fungerar genom att plantera exotiska arter och nya sorter. Detta leder till en högre genetisk mångfald per växtart och möjligheten att utveckla bättre sorter för olika klimat. Det är därför många ”skogsträdgårdsodlare” har startat plantskolor där de säljer nya sorter av träd, buskar eller fleråriga grönsaker. Det ger dem en konkurrensfördel jämfört med större kommersiella plantskolor, som sällan erbjuder okända sorter.
Om vi systematiskt kunde samla in insikterna från “skogsträdgårdsodlarna” skulle vi komma längre fram i vår förståelse av vilken kombination av växtarter som fungerar bäst för olika klimat och jordar.
4. Slutsats
Agroforestry och skogsträdgårdar bygger på många gemensamma koncept. Båda metoderna syftar till att förbättra näringsämnenas kretslopp, öka den biologiska mångfalden, och använda skogsekosystem som förebilder. En stor skillnad mellan agroforestry och skogsträdgårdar är att de flesta agroforestry system används för jordbruksändamål. Därför är dessa system mer villiga att ”offra” en stor diversitet för en mer effektiv skötsel.
En effektiv skötsel leder till högre lönsamhet och till möjligheten att kunna sköta stora ytor. Skogsträdgårdar är vanligtvis mindre och överstiger sällan 5 hektar. Som namnet antyder sköts dessa system vanligtvis som trädgårdar snarare än som jordbruk. Därför tycker jag inte att skogsträdgårdar kan ses som en realistisk jordbruksmodell, eftersom jordbrukarna måste kunna producera mat effektivt i stor skala. Andra typer av agroforestry system är mer realistiska alternativ för jordbrukare i tempererade och nordiska klimat.
På andra sidan, tycker jag att skogsträdgårdar kan spela en viktig roll för självförsörjning och för att få kunskap om nya växtarter, sorter eller växtkombinationer.
Comments