top of page
  • Skribentens bildMauricio Sagastuy

Allé odling: överblick och design (Agroforestry)

Allé odling innebär att man planterar rader av träd och/eller buskar för att skapa alléer där jordbruksgrödor produceras. Allé odlingar ökar den totala produktiviteten på gården samtidigt som de skapar många positiva effekter för miljön, såsom ökad biologisk mångfald, kolbindning, och minskad jorderosion och näringsförlust.


I det här inlägget ger jag dig en översikt om allé odlingar genom att täcka följande ämnen:


  1. Vad är allé odlingar?

  2. Fördelarna och begränsningarna

  3. Välja rätt trädart

  4. Design tips

  5. Hur hanterar man konkurrensen mellan träden och grödorna?



1. Vad är allé-odlingar?


Allé odling är ett typ av agroforestry system där lantbrukaren strävar efter att maximera den totala produktiviteten på gården. Både trädens produkter och jordbruksgrödorna är viktiga inkomstkällor för lantbrukaren. Detta skiljer sig något jämfört med andra typer av agroforestry system, som vindskydd eller buffertar mot vattendrag, där det inte är lika viktigt att generera intäkter från träden. Den enkla men effektiva designen av raka rader med träd möjliggör för en effektiv skötsel av träden och grödorna. Dessutom, precis som i andra typer av agroforestry system, ger träden och buskarna flera fördelar för miljön.


Ritning av en allé odling

Illustration of an alley cropping system

Källa: Ritning från USDA National Agroforestry Center


Allé odlingar kan se ut på många olika sätt och bestå av olika arter av träd, buskar och grödor. Ett gemensamt mönster som gäller för de flesta allé odlingar är att den årliga grödan i alléerna vanligtvis genererar mestadels av intäkterna under de första åren. När träden börjar producera brukar de generera mestadels av intäkterna i systemet, eftersom deras produkter vanligtvis kan säljas till betydligt högre priser jämfört med spannmål eller grönsaker. Detta gäller särskilt om träden producerar produkter med högt värde, som frukter eller nötter.


När allé odlingar designas och sköts på rätt sätt genererar de avkastningar som är betydligt högre än om träden eller jordbruksgrödorna skulle ha odlats separat. Denna effekt kallas för ”Land Equivalent Ratio” (LER). LER beskriver hur mycket högre avkastningen blir när man odlar träd och jordbruksgrödor på samma fält jämfört med om man skulle ha odlat dem på separata fält. Anledningen till att man kan generera högre avkastningar är att man maximerar de positiva effekterna, t.ex. förbättring av mikroklimatet och vindskydd, samtidigt som man minskar de negativa effekterna, t.ex. minska rotkonkurrensen genom rotbeskärning eller minska ljuskonkurrensen genom att beskära de nedre grenarna.


Land Equivalent Ratio (LER) för olika trädarter i europeiska allé odlingar

Land Equivalent Ratio for different tree species in European alley cropping systems

Källa: Graves, A.R. et. al. (2007) Development and application of bio-economic modelling to compare silvoarable, arable and forestry systems in three European countries, Figure 4 [1].


En studie som demonstrerade att allé odlingar producerar höre LER än monokulturer är SAFE-projektet, som står för Silvoarable Agroforestry for Europe (se figur ovan). I detta paneuropeiska projekt analyserades 42 kombinationer av träd och grödor i europeiska allé odlingar. De modellerade LER på i värsta fall 1,0 (lika produktivt som monokulturen) och i bästa fall 1,4 (40% mer produktivt än monokulturer) [2]. De flesta LER låg i intervallet 1,2-1,3, vilket innebär att europeiska allé odlingar är i genomsnitt 20-30% mer produktiva än monokulturella odlingssystem.



2. Fördelar och begränsningar

FÖRDELAR


Ökad produktivitet per hektar: Väl utformade allé odlingar drar nytta av synergieffekterna mellan träden och grödorna, vilket ökar den totala produktiviteten på gården.


Ökad ekonomisk diversitet: Träden producerar värdefulla produkter, vilket genererar nya inkomstkällor och ökar gårdens motståndskraft mot förändringar i marknaden.


Förbättrat mikroklimat: Trädraderna skapar ett mikroklimat som är mer gynnsamt för de flesta grödor. Dessutom hjälper de att buffra extrema väderförhållanden.


Förbättrad näringscykel: Trädens rötter ”pumpar” näringsämnen upp från djupare jordlager och de genererar mer organiskt material, vilket förbättrar jordens bördighet.


Förbättrad livsmiljö för vilda djur och pollinatörer: Trädraderna kan locka till sig nyttodjur eller pollinatörer, vilket ökar avkastningen på dina grödor.


Förbättring av flera ekosystemtjänster, t.ex. kolbindning, ökad biologisk mångfald, erosionskontroll, minskat näringsläckage till vattendrag och grundvatten.



BEGRÄNSNINGAR


Konkurrens mellan träden och grödorna: Konkurrensen om vatten, näringsämnen och solljus kan påverka avkastningen på dina grödor. Å andra sidan finns det skötselåtgärder som kan minimera den negativa effekten som träden kan ha på dina grödor, t.ex. beskärning och rotbeskärning.


Ökad skötselkomplexitet: Om man etablerar trädrader på åkermark blir systemet mer komplext att sköta. Skötseln blir ännu mer komplext om du planerar att ta extra åtgärder för att minimera konkurrensen mellan träden och grödorna. Å andra sidan anser många lantbrukare som har etablerat allé odlingar att trädrader egentligen inte ökar deras arbetstid så mycket. Det tar bara lite tid att lära sig de nya mönstren för maskinkörning på fältet.


Det krävs ytterligare investeringar: Att etablera och sköta trädrader kommer att kräva ytterligare investeringar. Träd som producerar produkter med högt värde, t.ex. frukt eller nötter, brukar vara dyrare än timmerträd, träd för bioenergi eller bärbuskar.


Minskad flexibilitet: Trädrader blir halvpermanenta strukturer, vilket minskar gårdens flexibilitet och anpassningsförmåga. Vissa grödor kan t.ex. inte tolerera lätt skugga. Dessutom kan vissa bekämpningsmedel som du använder för dina grödor skada dina träd, vilket begränsar vilka grödor eller bekämpningsmedel du kan använda på din gård.


Mindre effektiv trädförvaltning: Att sköta trädrader som står långt ifrån varandra på ett stort fält är mindre effektivt än att sköta träd som står nära varandra, t.ex. i fruktträdgårdar, skogar eller i bioenergiskogar. Om träden står långt ifrån varandra, så behöver du ta extra tid för att förflytta dig från en plats till en annan för att applicera bekämpningsmedel, beskära dem, skörda dina produkter och eller utföra andra skötselåtgärder. Det positiva med att ha träd med längre avstånd från varandra är att tätt planterade träd har högre luftfuktighet ,vilket gynnar svampangrepp, och kortare avstånd till varandra, vilket gynnar sprdingen av skadedjur, svampar eller sjukdomar.


Dyrare och mer tidskrävande trädskyddsåtgärder: Vissa trädskyddsåtgärder, som att sätta upp viltstängsel eller plantera lähäckar, blir dyrare och mer tidskrävande eftersom man behöver skydda längre sträckor, eftersom träden står långt ifrån varandra. Det är dock inte alla allé odlingar som behöver stängsel mot vilda djur eller vindskydd. I dessa fall blir trädskyddsåtgärderna inte dyrare eller mer tidskrävande.



3. Passande trädarter för allé odlingar


Allé odlingar kan bestå av många olika trädarter. Vilka trädarter du väljer beror på vad du vill uppnå med din allé odling.


De flesta lantbrukare planterar träd som kan generera extra inkomster, t.ex. timmerträd, träd för bioenergi, fruktträd, nötträd eller bärbuskar. Trenden verkar vara att lantbrukare föredrar att plantera träd som producerar värdefulla produkter, t.ex. frukter eller nötter, framför träd som producerar mindre värdefulla produkter, t.ex. timmerträd eller bärbuskar. Att etablera rader med snabbväxande träd är en annan trend som gör det möjligt för lantbrukarna att etablera systemen snabbt och sköta dem effektivt.


Allé odling med flera rader av poppel i Forst, Tyskland

Alley cropping system with several rows of poplar in Forst, Germany

Källa: AGFORWARD projekt


Det är också möjligt att plantera träd enbart för deras värde för ekosystemet, men ur ett effektivitetsperspektiv är det inte så smart att offra produktiv mark för att plantera träd som inte kommer att generera en extra inkomst. Träd som inte producerar är mest lämpliga för andra typer av agroforestry system, t.ex. lähäckar eller buffertar mot vattendrag.


Några av de viktigaste faktorerna som du bör tänka på när du ska välja dina trädarter är:


  1. Mark- och klimatförhållandena på ditt fält

  2. Trädens skötselbehov

  3. Vilken produkt vill du producera (om någon)?

  4. Vill du prioritera dina jordbruksgrödor, dina träd eller båda? Kommer denna prioritering att förändras över tiden?

  5. Hur kommer skuggan och rotkonkurrensen att påverka avkastningen?

  6. Vilka nyttodjur kan dina träd attrahera? Finns det risk för att träden attraherar vissa skadedjur?

  7. Är den här trädarten kompatibel med dina grödor när det gäller ljusabsorption (se mer nedan), kemiska föreningar i jorden och tidpunkten för de olika skötselåtgärderna, t.ex. skörd eller beskärning?


Exempel på träd- och buskarter och hur de påverkar systemet

Examples of tree and shrub species and how they influence the system

Källa: Ändrat från Kate MacFarland (2017) [3].



4. Design tips


De viktigaste besluten du måste fatta när du designar din allé odling är följande: 1) I vilken riktning kommer du att placera dina trädrader? 2) Hur breda kommer dina alléer att vara? 3) Vilket avstånd ska du ha mellan träden i raderna? 4) Hur breda blir trädraderna (den icke odlade remsan)?


Som vanligt finns det inget bestämt mönster eller avstånd som passar bäst för alla gårdar. Hur du designar ditt system beror både på de aktuella förhållandena på din gård och på de mål du vill uppnå. Nedan förklarar jag var och en av designaspekterna mer i detalj:


1. Riktningen på dina trädrader

I de flesta gårdar som finns på en tempererad eller nordisk klimat är det lämpligt att plantera träden i en nord-sydlig riktning för att kunna få in mest solljus i alléerna (det starkaste solljuset kommer från söder). Förutom solljuset finns det andra faktorer som du bör ta hänsyn till när du bestämmer i vilken riktning du ska plantera dina trädrader. Sådana faktorer kan vara:


  • Vind, där det är viktigt att plantera dina träd i en vinkelrät riktning mot de mest skadliga vindarna.

  • Vatten, där du bör plantera dina trädrader parallellt med höjdkurvorna för att öka vattenintaget från träden, öka markfuktigheten och minska jorderosionen. Detta kan vara särskilt relevant på gårdar där det finns ett torr klimat, i jordar som utsätts för mycket vattenerosion eller i kuperad terräng.

  • Dräneringssystem, där du vill plantera dina träd parallellt med dräneringsrören och dikena.


Allé odling med äpple och päron i Uppland, Sverige

Alley cropping systems with apple trees and pears in Uppland, Sweden

Källa: Trädjordbruk i Sverige, Jordbruksverket



2. Bredden på dina alléer


Hur breda dina alléer ska vara beror främst på de 3 följande faktorerna:


Höjden på dina träd: Ju högre träden är, desto mer kommer de att påverka alléerna negativt med sina rötter och sin skugga. Ur ett vindskyddsperspektiv gäller dock att ju högre träden är, desto längre blir deras skyddseffekt på grödan. En bra tumregel för att beräkna trädens vindskyddande effekt är att för varje meter av trädens höjd får du cirka 10 meter skydd på läsidan (läs mer om detta i blogginlägget om lähäckar). Om du vill maximera de mikroklimatiska fördelarna med dina träd, så bör den maximala bredden på dina alléer vara 10 gånger höjden på dina träd. Till exempel bör en rad fruktträd som är 3 meter höga ha gångar som är 30 meter breda eller mindre.


Din maskinpark: Det är viktigt att köra så effektivt som möjligt i alléerna och undvika att behöva vända tillbaka för att köra in på de delar av marken som dina maskiner missade. För att kunna göra detta bör du ha alléer som är lika breda som en multipel av bredden på dina olika maskiner. Om du till exempel har en plog som är 4 meter bred, en harv som är 6 meter bred och en skördare som är 8 meter bred, då vill du att bredden på dina alléer ska vara 24, 48 eller 72 meter breda. Detta gör att du kan köra effektivt utan att behöva göra ”dubbelarbete” med någon maskin.


Klimatet på din gård: Grödor som odlas i ett kallare klimat behöver mer värme och solljus för att ha en bra tillväxt. I dessa klimat bör du ha bredare alléer där träden inte skuggar stora delar av marken. I ett varmare klimat kan det vara bra att man vill ha till och med mer skugga för sina grödor. I dessa klimat är det möjligt att ha smalare alléer eller plantera större träd som skuggar stora delar av alléerna.


3. Avståndet mellan träden i raderna


Avståndet mellan dina träd i raderna beror främst på vilken trädart du har valt att plantera. Vissa träd växer naturligt stora, medan andra är mindre i sin natur. De större träden kommer att behöva ett längre avstånd mellan varandra än de mindre träden. En annan aspekt som kan påverka avståndet mellan dina träd är hur hårt du väljer att beskära dem. När du beskär dina träd kan du påverka hur stora och bredda de blir.


4. Bredden på dina trädrader (den icke odlade remsan)


Det är lämpligt att lämna en obearbetad remsa på båda sidor om trädraden för att undvika skador från maskiner och för att lämna utrymme för trädens rötter att utvecklas. Jag skulle rekommendera att du lämnar en 2-4 meter bred icke odlad remsa, där trädlinjen ligger i mitten av den remsan. Detta är bredden på remsan som de flesta kommersiella allé odlingar har i Storbritannien [4]. Om du planerar att plantera flera rader med träd i dina ”trädrader”, till exempel när du planterar snabbväxande trädarter, bör du anpassa bredden på dina icke odlade remsor i enlighet med detta.


Flygfoto över de icke odlade remsorna i trädraderna i allé odlingen i Wakelyns gård, Storbritannien

Aerial view of the non-cultivated strips in the tree rows of the alley cropping system in Wakelyns farm, UK

Källa: AGFORWARD projekt


5. Hur hanterar man konkurrensen mellan träden och grödorna?


Som nämnts tidigare, allé odlingar kan maximera de positiva interaktionerna mellan träden och grödorna för att producera högre totala avkastningar. Träden och grödorna dra nytta av varandra och på det sättet producera högre avkastningar än om de skulle ha odlats separat.


Följande skötselåtgärder hjälper dig att minimera konkurrensen mellan träden och grödorna, och därigenom maximera den totala avkastningen på din gård:


1. Beskärning: Du kan påverka hur mycket ljus som når alléerna genom hur du beskär dina träd. Ju mer du beskär dina träd, desto mer ljus kommer in i alléerna. Samtidigt vill du inte beskära dina träd för hårt bara för att låta mer solljus nå alléerna. Din första prioritet bör alltid vara trädens hälsa och dina produktionsmål. Och vid behov kan du beskära dina träd hårdare för att släppa in mer solljus i alléerna.


En bra allmän rekommendation är att beskära de lägsta grenarna på dina träd för att öka mängden solljus som når alléerna och minska risken för att maskinerna skadar grenarna på dina träd, till exempel vid plöjning, harvning eller skörd.


2. Rotbeskärning: Rotbeskärning kan minimera konkurrensen mellan trädens rötter och grödorna. Det bästa och enklaste sättet att göra detta är att använda en djupluckrare och köra den 1-2 meter bort från trädraderna. Du kommer också att få en automatisk rotbeskärning när du plöjer din mark. Men plöjningen kommer inte att beskära rötterna lika djupt som en djupluckrare.


Kompletterande ljusupptag av hybridpoplar Gibecq och höstvete

Complementary light interception of poplar hybrid Gibecq and winter wheat

Källa: The Agroforestry Handbook UK [4]. 


3. Använd träd och grödor som kompletterar varandra: Det finns olika sätt på hur träden och grödorna kan komplettera varandra. Ett av de mest uppenbara är genom att ha träd och grödor som absorberar det mesta av sin solljus under olika tider på året. Till exempel kan grödor som sås på hösten, som höstvete, absorbera solljus när lövträden är vilande från december till maj, och lövträden kan ta upp mestadels av solljuset efter att grödan skördas (se bilden ovan).



Referenser:


[1] Graves, A.R. et. al. (2007) Development and application of bio-economic modeling to compare silvoarable, arable and forestry systems in three European countries, Figure 4

[2] Dupraz, C. et. Al. (2005) Synthesis of the Silvoarable Agroforestry For Europe project

[3] Kate MacFarland (2017) Alley Cropping: An agroforestry practice, USDA National Agroforestry Center

[4] The Agroforestry Handbook: Agroforestry for the UK 1st Edition (2019)


5 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

Comments


bottom of page