top of page
  • Skribentens bildMauricio Sagastuy

Lähäckar - Kan de öka dina avkastningar? (Agroforestry)

Uppdaterat: 9 apr.

Lähäckar är rader av träd eller buskar som planteras för att skydda grödor och djur från vind och snö. Lähäckar kan minska erosionen, minska evapotranspirationen, öka avkastningarna, och skapa flera andra ekosystemtjänster. Lähäckar kan etableras med relativt låga etableringskostnader och låg skötseltid, och utan att träden tar upp för mycket produktivt mark från din gård. 


Syftet med detta inlägg är att ge dig en översikt över lähäckar i agroforestry genom att diskutera följande ämnen: 


Lähäckar i en 200 hektar stor gård i Västra Götaland

Lähäckar skyddar grödorna i en 200 hektar stor gård i Västra Götaland, Sverige



1. De olika funktionerna av en lähäck


Ett bra sätt att tänka på lähäckar är att se dem som den gröna infrastrukturen på din gård. Genom att strategiskt placera lähäckar på din gård kommer du att kunna förbättra hälsan av ditt agroekosystem (jordbruks-ekosystem) utan att träden tar för mycket mark på din gård. 


Som du kan se i bilden nedan, lähäckar kan planteras för att uppfylla olika funktioner i din gård [1]. De fyra funktionerna som vindskydd vanligtvis har är: (1) vindskydd (2) snö-hantering (3) habitat för nyttodjur, och (4) nya produkter från träden och buskarna. Andra funktioner som lähäckar kan ha är: blockering av obehagliga lukter, blockering av kemiska partiklar (t.ex. konstgödsel eller bekämpningsmedel), minskning av näringsläckage och vattenhantering. Funktionerna som du försöker att få från dina vindskydd kommer att avgöra var du bör placera dem på din gård. 



De vanligaste funktionerna av lähäckarna © Mauricio Sagastuy

De viktigaste funktioner som lähäckar har inom jordbruket.

Bilden ovan visar de viktigaste funktionerna som lähäckar har inom jordbruket. 


Vindskydd är den mest uppenbarliga funktionen av en lähäck. Genom att skydda dina grödor och ditt boskap från vinden kan de växa bättre och ge bättre avkastningar. Markhälsan kommer också att förbättras genom minskad evapotranspiration och minskad jorderosion. Dessutom kan du använda lähäckar för att skydda byggnaderna på din gård, vilket minskar energikostnaderna (uppvärmningskostnaderna).


En annan funktion som lähäckar kan ha är att påverka hur snön rör sig i din gård. Genom att skydda dina grödor och din boskap från snön minskar du den stress de utsätts för. Du kan också använda lähäckar för att undvika att snö samlas på foderplatsen eller för att skydda ditt ladugård från värmeförluster. 


En tredje funktion som lähäckar kan ha är att skapa habitat för vilda djur, vilket ökar den biologiska mångfalden på din gård. Lähäckar kan hjälpa dig att attrahera fler nyttodjur till din gård, t.ex. pollinerare eller predatorer som angriper insekter som skadar dina grödor.


Den fjärde funktion som lähäckar brukar ha är att producera nya produkter från träden och buskarna. Det finns många olika produkter som du kan producera från dina träd och buskar. Vissa produkter har väletablerade marknader, t.ex. frukt, bär, nötter, ved, biobränsle eller timmer. Andra produkter har mer nischade marknader, t.ex. blommor för blomsterhandlare eller julprodukter (t.ex. julgranar, järnek, mistel). Du kan antingen sälja dessa produkter eller använda dem för dig själv och din familj.


Som du kan se i bilden ovan finns det många andra funktioner som lähäckar kan ha. Lähäckar kan planteras för att blockera obehagliga lukter som kommer från boskapen och dess gödsel, eller för att blockera kemiska sprutmedel, såsom bekämpningsmedel eller herbicider, som blåser till fältet eller från ditt fält. Strategiskt placerade lähäckar kan minska urlakningen av näringsämnen från dina fält. Dessutom kan lähäckar hjälpa dig att påverka förekomsten av vatten på dina fält och omdirigera dess rörelse, till exempel genom att absorbera vatten via trädens rötter, förhindra jorderosion eller genom att öka fuktigheten i marken på grund av en minskad evapotranspiration.



2. Effekterna som lähäckarna har på din mark


Bilden nedan visar den effekt som vindskydd har på läsidan (den sida av ditt fält som skyddas från vinden) [2]. Ju högre dina lähäckar är, desto större blir dess påverkan på läsidan av ditt fält. En bra tumregel är att för varje meter av lähäckens höjd får du 10 gånger så mycket vindskydd på bredden. En 10 meter hög lähäck ger alltså 100 meter vindskydd. Som du kan se i bilden nedan är den effekt som lähäckar har på mikroklimatet inte jämnt fördelat över hela fältet. Ju längre avståndet är från lähäckarna desto mindre effekt har det på mikroklimatet. 


Lähäckars påverkan på mikroklimatet och växtproduktion


Lähäckars påverkan på mikroklimatet och växtproduktion

Källa: Marshall, J.K. (1967), "The effect of shelter on the productivity of grasslands and field crops", Field Crop Abstracts, Vol. 20, pp 1-14. "H" står för multiplar av lähäckars höjd.


Lähäckar är generellt fördelaktiga för grödornas- och boskapsproduktion i ett tempererat klimat. Det kan dock finnas vissa situationer där lähäckar kan skada grödornas- eller boskapsproduktion. Nedanför listar jag de viktigaste fördelarna och begränsningarna med att ha lähäckar på din gård [1, 2, 3]. 


Fördelarna med vindskydd:

  • Högre markfuktighet 

  • Högre lufttemperaturer vid dagtid (och lägre lufttemperaturer vid kvällstid)

  • Högre marktemperaturer

  • Högre relativ luftfuktighet under dagen

  • Minskning av evapotranspiration

  • Minskning av vindhastigheten

  • Skapa nya habitat för nyttodjur & ökad biologisk mångfald


Negativa bi-effekter för områden som gränsar vindskyddet - ofta inom 1H från vindskyddet:

  • Skuggning

  • Ökad konkurrens om vatten och näringsämnen med trädens rötter 

  • Minskad nederbörd som når marken, eftersom den fångas upp av trädens kronor


Var uppmärksam på följande:

  • Svamp trivs i fuktiga miljöer. För lite luftflöde kan skapa en fuktigare miljö som ökar risken för svampsjukdomar.

  • Lähäckar kan skapa en gynnsam miljö för skadliga organismer, t.ex. vissa insektsarter, vissa fågelarter (om de äter dina bär eller frukter till exempel) eller skadliga svampar.

  • Lähäckar får inte blockera kall luft som strömmar nedåt, vilket ökar risken för frost.

  • Lähäckar kommer att ta viss mark ur produktion.

  • Lähäckar kommer att kräva en intensiv skötsel under de första åren och en långsam avkastning på investeringen.



3. Hur påverkar dessa effekter dina grödor?  


Efter att ha läst all information ovan, kanske undrar du vad allt detta betyder för dig i praktiken? Hur kommer dessa effekter att påverka din nuvarande produktion?


Skuggningen, uppfångningen av regn, och konkurrensen om vatten och näringsämnen, kommer sannolikt att påverka dina grödor negativt i området närmast dina lähäckar, vilket är ungefär inom 0 - 1 H på båda sidor av dina lähäckar (se bilden nedanför). Resten av fältet som får vindskydd och inte ligger för onära lähäckarna kommer att få de positiva effekter som anges ovanför. Det område som kommer att få de flesta positiva effekterna är läområdet som ligger ungefär mellan 1-10 H från dina lähäckar (som visas i bilden nedan). Dessutom bör din avkastning öka i vindsidan av -1 till - 5 H och i läsidan av området 10 - 15 H, även om dessa ökningar i avkastning inte kommer att vara lika stora som för läsidan mellan 1-10 H. Sammanfattningsvis bör du förvänta dig att den totala avkastningen av dina grödor blir högre med lähäckar i de flesta fall, även när man tar hänsyn till dess negativa bieffekter. 


Grödornas respons på lähäckar

Grödornas respons på lähäckar

Källa: Osorio, R. J. (2018), GIS approach to estimate windbreak crop yield effects in Kansas–Nebraska [3].


En annan sak du bör tänka på när du planerar att etablera lähäckar är att veta hur mycket kommer grödornas avkasnting att öka tack vindskyddet. Alla grödor gynnas inte lika mycket av vindskydd. För att beräkna dina förväntade avkastningar bör du leta efter vetenskapliga studier som analyserar avkastningsökningarna för din specifik gröda när de får skydd från vinden. Nedanför bifogar jag en tabell med den bästa information jag kunde hitta om avkastningsökningar för olika grödor med vindskydd (tabell 1).


Avkastningsökningar för olika grödor med vindskydd

Avkastningsökningar för olika grödor med vindskydd

Källa: Data från Bagley (1964), Baldwin (1988), Brandle et al. (2009), Norton (1988), Kort (1988) och Osorio et al. (2018) [4 - 9].


Som du kan se i tabellen ovan är vissa grödor mer känsliga för vind än andra (tabell 1). Generellt kan man säga att frukt, nötter och bär är de jordbruksgrödor som gynnas mest av vindskydd. Ett mer stabilt mikroklimat är särskilt viktigt under blomning och fruktutveckling. Dessutom kan minskade vindhastigheter förbättra pollineringen och minimera skador på frukter och minska fruktfallet. Grönsaker är den andra gruppen av jordbruksgrödor som gynnas mest av vindskydd, särskilt de med stora och sårbara frukter. Spannmål, rotfrukter och baljväxter är den tredje gruppen av jordbruksgrödor som gynnas av vindskydd. Dessa grödor är i allmänhet mindre sårbara för vindskador och exponering. Du bör dock vara medveten om att denna klassificering är en generalisering. I tabellen ovan kan du t.ex. se att hirs är känsligare för vind än plommon eller hallon (tabell 1).


Du kan beräkna hur mycket din avkastning kommer att öka eller minska genom att göra följande beräkning:


  1. Skriv ner hur mycket procent (%) av din produktiva mark du kommer att förlora på grund av etableringen av dina lähäckar.

  2. Multiplicera resten av din produktiva mark med den avkastningsökning som visas i tabellen ovan för din specifik gröda (tabell 2).

  3. Jämför din nuvarande produktion med steg nr 2 för att se hur mycket högre eller lägre din avkastning kommer att bli med lähäckar.


Ett realistiskt scenario skulle till exempel vara att plantera ett 10 m tjockt vindskydd var 200:e meter. Detta innebär att du skulle minska din odlingsareal med 5%. För att bibehålla tidigare produktivitet måste du sikta på en 5% ökning av avkastningen. Med andra ord, även om du "förlorar" 5 % av din produktiva yta kan du förvänta dig att din avkastning blir högre med alla grödor som anges i tabellen ovan, även med de som upplever minst fördelar med vindskydd.


Dessutom, inkluderar vi inte ens alla ekosystemtjänster som dina lähäckar kommer att skapa i beräkningarna ovanför, såsom minskad vinderosion, förbättra den biologiska mångfalden, minska näringsavrinning, osv..



4. Hur påverkar dessa effekter avkastningen på ditt boskap?  


Lähäckar kan också skapa flera positiva effekter för ditt boskap. Genom att skydda ditt boskap från vinden minskar du köldstressen de utsätts för. Genom att minska deras köldstress påverkar du deras hälsa positivt och du sänker deras stressnivåer. Detta är fördelaktigt både för djurens välbefinnande och ökad produktivitet. Studier har visat att skyddade områden kan öka korna´s mjölkproduktion med 17 % och öka fårens levande vikt med 10-21 % [10]. Vindskydd kan också minska dödligheten hos boskap vid födseln eller under extrema väderförhållanden. Försök i sydöstra Australien visade att förlusterna av nyfödda lamm minskade med 50 % där det fanns ett effektivt vindskydd [10]. En annan studie i Nya Zeeland visade att vindskydd minskade tvilling dödligheten med 14-37 % och den totala dödligheten med 10 % [10]. Vindskydd minskar också risken för mastit hos tackor [10]. Dessutom behöver boskap betydligt mer energi för att bibehålla sin hälsa under utsatta förhållanden. Skyddade djur använder mindre energi för att upprätthålla sin kroppstemperatur än djur utan vindskydd, vilket resulterar i lägre foderkostnader.


Det är inte lika enkelt att beräkna den ökade avkastningen för boskap än som det är på grödor. Djuren kan röra sig runt fältet för att hitta de mest skyddade områdena och de kan också hitta skydd med varandra, vilket komplicerar beräkningarna av vindexponeringen. För att uppskatta din förbättrade lönsamhet måste du dessutom beräkna minskningen av foderkostnaderna och minskat dödlighet. Du kan dock göra relativt bra uppskattningar av hur mycket din boskap påverkas av vinden och hur mycket du kan spara i foderkostnader med vindskydd. Nedanför förklarar jag detta mer i detalj.


Till att börja med är det viktigt att du förstår vad "kyleffekten" är och hur det påverkar dina djur. "Kyleffekten" är den effektiva lufttemperatur som djuren upplever som ett resultat av både den faktiska lufttemperaturen och vinden (se tabell 2 nedan). När vindhastigheten ökar förloras en stor mängd värme från djuren till omgivningen. 


Tabell 2. Kyleffekten (effektivt lufttemperatur) baserat på lufttemperaturen och vindhastigheten


Kyleffekten baserat på lufttemperaturen och vindhastigheten

Källa: Anpassad från USA:s nationella vädercenter (https://www.weather.gov/)


Olika djurarter och raser har olika toleransnivåer för köldstress (se tabell 3 nedanför). Djur med tjockare eller mer isolerande päls, liksom de med ökad ämnesomsättning, kommer att vara mer toleranta mot köldstress. Får eller getter kommer att vara mer toleranta mot vindexponering än grisar eller kycklingar, till exempel. Nötkreatur med vinterpäls är också mer toleranta mot köldexponering än nötkreatur med sommarpäls (se tabell 3 nedan).


Ju mer tolerant ett djur är mot köldstress, desto lägre blir dess "lägre kritiska temperatur" (LKT) (se tabell 3 nedan). Den "lägre kritiska temperaturen" (LKT) beskriver den effektiva temperatur under vilken ett djur måste öka sin ämnesomsättning för att bibehålla en konstant kroppstemperatur. Med andra ord, när den effektiva lufttemperaturen är lägre än LKT upplever djuren köldstress och de behöver extra energi, i form av foder eller energireserver (kroppsfett), för att upprätthålla sin kroppstemperatur.


Den lägre kritiska temperaturen hos olika nötkreatursraser

Den lägre kritiska temperaturen hos olika nötkreatursraser

Källa: Anpassad från Ames, D.R. 1978. The concept of adjusting energy level in maintenance rations for cold weather [11].


Tabell 4 nedan visar den procentuella ökningen av energibehovet för underhåll av nötkreatur per °F grad under LKT. Genom att använda tabell 2-4 kommer du att kunna veta hur mycket dina djur påverkas av kyleffekten och hur mycket foderkostnader du kan spara med vindskydd. Jag visar dig nedan hur du beräknar foderbehovet för ditt boskap med och utan vindskydd:


Tabell 4. Procentuell ökning av energibehovet för underhåll (via foder eller energireserver (kroppsfet)) för nötkreatur per °F-grad under den LKT

Procentuell ökning av energibehovet för underhåll av nötkreatur vid kyla

Källa: Simms, D.D. 2009. Feeding the Beef Cowherd for Maximum Profit [12]


Energibehov för underhåll = (effektiv lufttemperatur (kyleffekt) - lägre kritisk temperatur (LKT)) x procentuell ökning av energibehovet för underhåll per °F grad av kyla (för djurets ras och vikt)


Till exempel, en ko med vinterpäls som väger 450 kg har en LKT  på (32°F) 0°C (tabell 3) och kräver 1,1 procent mer foder per °F grad av kyla (tabell 4). Om temperaturen är 10 °F (-12°C) och vindhastigheten är 10 mph (16 km/h), skulle kyleffekten vara - 9 °F (-23°C) (Tabell 2). Genom att följa formeln ovan kommer du att inse att ditt boskap skulle behöva 45% mer foder i detta fallet. 


Om ditt boskap skulle skyddas av en lähäck som ger en 70% minskning av vindhastigheten, skulle kyleffekten ändras från -9 °F (-23 °C) till +2 °F (-17 °C) . Skillnaden mellan den "effektiva lufttemperaturen (kyleffekten" och den "LKT" skulle därmed vara 30°F. Detta skulle resultera i ett ökat foderbehov på endast 33%, vilket sparar dig 12% i foderkostnader. Kallare temperaturer eller högre vindhastigheter skulle leda till större besparingar på grund av vindskydd.


5. Slutsats


Lähäckar kan vara ett bra verktyg för att förbättra din nuvarande produktion. Lähäckar kan användas för flera ändamål och de kan ha många positiva effekter för ditt jordbruk. Många vetenskapliga studier har gjorts för att analysera den ökade avkastningen för flera grödor och djurarter. Du kan använda informationen från dessa studier för att få en bra uppskattning av hur mycket din gård kan dra nytta av lähäckar. 


Att etablera lähäckar är ett smart ekonomiskt beslut i de flesta fall, eftersom din produktion bör öka på lång sikt. Du bör dock överväga om de förväntade positiva effekterna kompenserar för den mark som förloras från produktion, pengarna du måste investera, och tiden du behöver lägga för att sköta dina lähäckar. Vindskydd är den typ av agroforestry system som kräver minst skötseltid och investeringar. Därför bör vindskydd vara ett bra alternativ för dig om du är orolig för din tid och dina pengar.


Om du vill göra en mer nyanserad analys eller om jag inte har presenterat någon information om din specifika gröda eller boskapsdjur (och ras), då kan du göra din egen analys genom att följa dessa steg: 


I1) Leta efter vetenskapliga studier som analyserar den effekt som vindskydd har på din specifika gröda eller boskapsdjur. 


2) Leta helst efter studier som också analyserar den specifik sort  eller ras som du har på din gård. 


3) Försök att leta efter studier som analyserar din gröda eller boskap i ett klimat liknande till den du har. 


-> En gratis sökmotor där du kan leta efter vetenskapliga studier är Google Scholar.


Det finns också program som kan hjälpa dig att göra dessa beräkningar ännu mer exakta. De kan ta hänsyn till ännu mer specifika faktorer, t.ex. din jordart, trädarterna i dina lähäckar och väderförhållandena på din gård. Två organisationer som erbjuder dessa programvaror är Regenfarmer och Propagate. De kan till och med hjälpa dig att designa ditt agroforestry-system, föreslå olika träd- och buskarter, och göra prognoser för din framtida inkomst!


I framtida blogginlägg kommer jag att skriva om "Hur man designar lähäckar för ökad produktivitet och biologisk mångfald? Och hur kan man göra detta på ett kostnadseffektivt sätt?". Jag kommer också att skapa andra blogginlägg där jag går mer i detalj i detalj om ekonomiska beräkningar med lähäckar.


Kommentera nedan om dina erfarenheter med lähäckar. Har du några erfarenheter, insikter, eller vetenskapliga artiklar som du vill dela?


Källor:

[1] Smith, M. et. al. (2021) Windbreaks in the United States: A systematic review of producer-reported benefits, challenges, management activities and drivers of adoption.


[2] Marshall, J.K. (1967), 'The effect of shelter on the productivity of grasslands and field crops', Field Crop Abstracts, Vol. 20, pp 1-14.


[3] Osorio, R. J. (2018), GIS approach to estimate windbreak crop yield effects in Kansas–Nebraska


[4] Bagley, W. T. (1964). Responses of tomatoes and beans to windbreak shelter. J. Soil Water Conserv, 19(2), 71-73.


[5] Baldwin, C. S. (1988). 10. The influence of field windbreaks on vegetable and specialty crops. Agriculture, Ecosystems & Environment, 22, 191-203.


[6] Brandle et al., (2009) Windbreak practices. P. 75-104


[7] Norton, R. L. (1988). 11. Windbreaks: Benefits to orchard and vineyard crops. Agriculture, Ecosystems & Environment, 22, 205-213.


[8] Kort, J. (1988). 9. Benefits of windbreaks to field and forage crops. Agriculture, Ecosystems & Environment, 22, 165-190.


[9] Osorio, R. J., Barden, C. J., & Ciampitti, I. A. (2019). GIS approach to estimate windbreak crop yield effects in Kansas–Nebraska. Agroforestry Systems, 93, 1567-1576.


[10] The Agroforestry Handbook: Agroforestry for the UK 1st Edition (2019) https://www.soilassociation.org/media/19141/the-agroforestry-handbook.pdf#page=143&zoom=100,0,0 


[11] Ames, D.R. (1978). The concept of adjusting energy level in maintenance rations for cold weather. Cattlemen’s Day Report. pp. 94-97. Kansas State University, Manhattan, KS


[12] Simms, D.D. (2009). Feeding the Beef Cowherd for Maximum Profit. SMS Publishing, Amarillo, TX.



184 visningar0 kommentarer

Senaste inlägg

Visa alla

Kommentare


bottom of page